Mathias Klang samtalar med James Boyle

Efter Gunnar Hökmark nöjer jag mig med vilken socialliberal som helst. James Boyle duger gott. Skämt åsido. James Boyle har varit en viktig kraft inom den akademiska världen för att åtminstone någorlunda justera debatten om upphovsrätten. Han har dels verkat utifrån ett innifrån-perspektiv som professor i juridik vid Duke university, dels som en aktör bakom Creative Commons-projektet. Mathias Klang är följdriktigt projektledare för Creative Commons i Sverige.

Delvis presenterar Boyle sin rätt nya bok The public domain: enclosing the commons of the mind.

Det finns en "blindness" kring IP. En myt: "More rights - more inovation". Boyle talar istället om en graf som innebär ett delvis berättigande av IP; till en början behövs IP för att få tillbaka pengar på investeringar, men till slut finns det för många rättigheter, kreativiteten kringskärs, och innovationen avtar.

Kopieringens kostnader (det var dyrt när det gällde att betala en munk, Gutenberg möjliggjorde masskopiering men det var fortfarande dyrt, idag närmar sig kostnaderna noll) står historiskt i omvänd relation till kontrollen av kopieringen. Boyle menar att detta är den rådande ideologin att det också ska vara så. När det var munkar som kopierade var kontrollen obefintlig, men idag när kostnaderna närmare sig noll så bör, enligt tillskyndarna, ägandekontrollen vara total. Boyle anser att detta är tokigt, det gör hela Internet olagligt. En teknologin tvingas in i en specifik affärsmodell (eg. kapitalismen)

Boyle jämför vikten av public domain med en fungerande ekologi. Mathias Klang frågar vilka "ekologiska katastrofer" som vi drabbas av inom kulturens och den immateriella produktionens område, och vilka tecken på en ny "ekologisk rörelse" som finns. Boyle menar att vi är den första generationen som gjort vår kultur otillgänglig för oss själva, såvida vi inte betalar för tillgången, genom att expandera upphovsrätten i tid och omfattning (minskade inskränkningar, nya områden som den appliceras på). Hans kompis Lawrence Lessig (och därmed Creative Commons) ges som exempel på tecken på en ny medvetenhet och organisering i frågan.

Frågan om hur man ska få Public Service att omfamna Public Domain? Frågan är intressant speciellt eftersom, som Boyle anmärker, det är allmänheten som betalar och public service uppgift är att tillgängliggöra material. Svaret missade jag tyvärr. Men han har ett utilitaristiskt perspektiv på upphovsrätten, det måste leda till bra resultat. Boyles perspektiv innebär ett partiellt stöd till upphovsrätten och kapitalismen, men den behöver reformeras.

Samtidigt menar han att upphovsrätten numera aktiveras automatiskt även i USA vilket, i Internets era, suger in all informell kultur i upphovsrättens rike. Creative Commons som projekt försöker rädda situationen med att vi som individer aktivt väljer bort vissa rättigheter. Frågan är om detta projekt är naivt eller om det kan ge kapitalismen ett mänskligt ansikte?

För att verkligen reformera kapitalismen tror jag individuella strategier är otillräckliga. Kanske går det om social produktion, så kallade peer production som pågår inom självständiga allmänningar (Creative Commons Share Alike-licenser, GNU/GPL-licensen kan sägas skapa allmänningar), blir mer framgångsrika.

Men risken finns alltid för att sådan produktion används för att pressa löner i den kommersiella sfären och vitalisera kapitalismen.

Telekom II

Det finns inga begränsningar i accessen till nätet i Telekompaketet säger Kristian Viidas och Gunnar Hökmark i kör här på internetdagarna. Telekom-paketet stärker enligt dem nätneutraliteten. Men Europeiska ministerrådets förslag till beslut tillåter begränsningar i accessen till Internet genom så kallade three strikes policies (tre obevisade upphovsrättsintrång och du kan stängas av) och privata aktörer ges möjlighet att aktivt påverka internetleverantörer att stänga av individer från Internet.

Att tillgången till Internet idag är en fråga om yttrandefrihet och utgör en integrerad del av vårt vardagsliv, vilket gör den till en mänsklig rättighet, ignoreras. Istället för att straffa individer för lagbrott som bevisats, förhindras de att använda sig av sina mänskliga rättigheter på grundval av icke bevisade lagbrott. Även om direktiven och lagarna krävde att lagbrott var bevisat, framstår påföljden avstängning som märklig. Och eftersom det är svårt att tänka sig en differentierad och proportionerlig påföljd i stället för en generell avstängning från Internet så borde det inte ens vara tänkbart att föreslå liknande saker. Om det skulle vara möjligt med en sådan proportionalitet, så kvarstår ändå faktum att det inte borde vara Internet som stryps utan de olagliga handlingarna - samt att påföljden borde vara böter eller fängelsestraff snarare än avstängning från Internet. Om du dealar amfetamin över telefonen så blir du inte avstängd från telefon, du blir dömd till böter eller fängelse.

Tele 2 representant i panelen betonade att de inte vill vara polis på nätet och inte heller vill bära de kostnaderna.

Christopher Kullenberg börjar även han med en historieskrivning. Istället för föregångaren till Internet, Minitel, som var ett slutet system som ingen ville ha, frodades det fria Internet. Men idag när våra handlingar på Internet kontrolleras noga och vi kan stängas av på lösa grunder börjar systemet återigen att likna Minitel-systemet.

Om man knyter ihop en infrastruktur med innehållsproduktionen, det vill säga att samma företag som bygger nätet även vill leverera tjänster. Tillgången och kontrollen av infrastrukturen kan användas för att gynna den egna verksamheten och missgynna konkurrenternas. I Frankrike idag så finns tre nätoperatörer som förbjuder olika protokoll i sina nät.

Slutligen menade han att ett fritt Internet är viktigare än ett snabbt Internet. Telekom-paketet duger inte för att hindra kartellbildningar och låsningar i infrastrukturen. Förut fanns en tilläggsändring 166 om nätneutralitet som tyvärr fallit. Kullenberg misstänker att tilläggsändringen 138 inte hindra three-strikes avstängningar med hjälp av "hyrsnutar".

Internetdagarna - telekompaketet

Idag var det dags att ta sig till gamla Folkets Hus och Internetdagarna där jag skulle hålla posterpresentation för Globalarkivet.se. Efter fikat väntade en session om EU:s Telekompaket där Gunnar Hökmark från EU-parlamentet och Kristian Viidas från Näringslivet fick inleda med 40 minuters orerande. Just nu väntar jag på lite kritik från Christopher Kullenberg från Juliagruppen. Men ett folkets Internet lär dröja.